Hatets ideologier och Anders Behring Breivik

Egentligen förtjänar inte Anders Behring Breivik den här publiciteten – däremot kommer det brott han gjort sig skyldig till att för alltid skugga demokratins historia. Det kan därför vara av intresse och av betydelse att se något på den ideologiska bakgrunden – inte minst för att förstå de mörka krafter som finns mitt ibland oss.

En debatt har redan börjat rasa – där Lisa Bjurwald menar att de är identiska med SD:s och Johan Lundberg, menar att det är en tvättäkta nazist. Både har dock rätt – fast på olika sätt. Lisa utgår också från åsikterna i diverse diskussionsforum – men de åsikterna står å andra sidan inte i direkt samklang med det brott han begått; man kan därifrån inte sluta sig till att personen ska gå ut och genomföra en massaker utifrån hans närvaro på dessa diskussionsforum. Däremot framför han egentligen aldrig någon annan syn på sakfrågan; det är tillvägagångsättet och terrrorns väg som skiljer, inte det poltiska målet.

Det invandrarfientliga gods som finns inom olika partier, såsom Sverigedemokraterna och Svenska nynazister har i mer eller mindre grad samma ursprung. Men på samma sätt har den form av kommunism och marxism som uppkom under slutet av 1800-talet också ett liknande ursprung som Nazismen. Sedan skiljer sig förstås ideologierna från vad det politiska målet är. Nazismen är också något knepig att klassificera – eftersom den till så stora delar är en persons hatiska verk. På ett sätt utgör Nazismen kommunismens motsats, men i en annan aspekt är det en annan lösning/ett alternativ till kommunismens utopi.

Idéströmningarna är dock många och det finns givetvis skillnader mot organisationer som förvisso har rasistiska rötter – men som ändå vill verka genom demokratiska församlingar, såsom SD, och sådana som vill använda utomparlamentariska aktioner. Man kan väl också säga att man därmed delvis har olika medel- men till viss del olika mål. En distinktion som ändå måste göras är att SD och andra högerpopulistiska partier inte har en våldsagenda riktat mot vare sig invandrare eller etablissemanget – denna våldsidoelogi är själva kärnan i Nazismen och Marxismen. Det vore ju lika fel att säga att SD företräder en våldsideologi som att påsta att vänsterpartiet gör det. Däremot har givetvis Sverigedemokraterna ett ansvar för den retorik som används.

Ett parti som SD har knappast visionen om något framtida korståg, eller något lyckorike i åtanke. Detta är ju en rätt viktig ingrediens i både marxismen och nazismen – om än på olika sätt. Däremot finns en vision hos SD om ett monokulturellt samhälle, om än medlen dit sklijer sig. Denna vision kan givetvis lätt klä sig i  tydliga rasistiska drag. Men inte heller Breivik vill kalla sig rasist – egentligen definierar han därmed sig i samma hörn av kulturrasism som de etablerade högerpopulistiska partierna.

Till marxismens försvar kan väl dock sägas att det inte finns någon rasim kopplat till våldsideologin – det är den ekonomiska positionen som hotet/hatet är uppbyggt kring – inte individens etnicitet. Men likväl som kommunismen tidigt splittrades i en parlamentarisk del och en utomparlamentarisk, har en liknande situation uppstått inom den yttersta högern.

I övrigt innehåller den – av de utdrag som presenterats från  vettvillingens manifest – de klassiska konspirationsteorierna och utopier som brukar förekomma. En sak som dock är besynnerlig är att han varit med i Frimurarna – som i konspirationsteorier ofta intar en betydelsefull roll – utan att förstått att den rollen just är en del av konspirationsteorierna. Han verkar nästan ha trott att Frimurarna skulle vilja ha en sådan position och roll i att förändra samhället…Det må väl vara därifrån han fått idén om hans egen tempelriddarskapelse – så knäpp att det är uppenbart att han inte haft någon direkt medhjälpare eller att det skulle finnas några andra celler verksamma.

Likheterna med SD är att det i deras partiprogram finns mycket av de grundtankar som också finns hos Breivik, egentligen mer än att jämföra honom med de nynazistiska rörelerna.  Angreppet på mångkulturalism etc. känns tydligt igen och den starka islamofobin. De har samma idehistoriska rötter. Även många nynazistiska röreler, har idag även vänt sig bort från antisemitismen – för att det helt enkelt har varit en strategi att göra islam till huvudmotståndare. Men tydligast har det varit hos ett parti som Sverigedemokraterna och den mer moderata/konservativa politiska riktning som niding identifierar sig med.

Vad blir i sådana fall konklusionen av detta?

1. Att ha invandrarfientliga åsikter gör givetvis inte en person i sig till massmördare,
2. Den ideologiska bakgrunden till högerpopulistiska partiers åsikter och de mer extrema nynazistiska rörelserna/vitmakt är delvis gemensamma,
3. Det som skiljer dem åt är konspirationsteoriernas betydelse, tron på en framtida utopi och målet för att nå dit.
4. Högerpopulistiska partier kan utgöra en ingångsport till dessa mer extrema rörelser, då en del av tankegodset är gemensamt. Breivik ändrar egentligen inte polititisk uppfattning – där har han mer gemensamt med högerpopulister än nyzasister – däremot har han givetvis hämtat det ofattbara och obegripliga våldselementet från den senare och andra högerextremister.
5. För att övergå från en åsikt till handling – från en högerpopulistisk miljö till att bli terrorist kräver dock att någon form av radikalisering av den politiska uppfattningen äger rum
6. För den senare har det klimat som präglar debatten – särskilt om invandrare/invandring en viss betydelse.

Det ligger därför givetvis ett ansvar på Sverigedemokraterna, likväl som andra politiska partier att i sann demokratisk anda – se till att det inte skapas en grogrund för en debatt med rasistiska/invandrarfientliga drag. När Sverigedemokraterna likt Breivik gör sig för tals för att muslimerna kommer ta över Sverige och bjuder in talar likt Alan Lake, då har man uppenbarligen rätt nära politiska referensramar!

En sådan debatt föder lätt ett hatets ideologi och en väg mot en avgrund, som ibland kan gå fortare än vad någon vill, eller vågar tro.

Media: DN

Artikeln redigerad 2011-07-26