Del 4: Vad behöver vi och vad ska vi bygga för trafiklösningar?

Nya tvärbanesträckan mot Sundbyberg och Solna. Ett exempel på en ny tvärförbindelse.
Foto: Lars Lundqvist

När så förutsättningarna har genomgåtts kan det vara dags att titta på vad vi behöver och vad vi ska bygga för trafiklösningar. Som kunnat konstaterats hitintills är rätt mycket osäkert när vi tittar framåt i tiden. Detta kanske dock inte alla gånger är så relevant egentligen. Om det tar 20 eller 35 år innan Stockholms län har 3 mijoner invånare behöver inte påverka om vi bygger ut infrastrukturen utan snarare när – så länge vi är beredda att klara att matcha framförallt bostadsbyggandet med utbyggda trafiklösningar. Tyvärr kan väl konstaterats att detta inte riktigt lyckats under senare år – med vissa lysande undantag som Hammarby Sjöstad.

Samtidigt måste det konstateras att det inte är någon allvarligare kapacitetskris i systemen ännu; de trängselproblem som finns är fortfarande sådana att de går att åtgärda med ökad kapacitet utan att spårkapaciteten behöver öka, eller med de spårutbyggnader som är på gång. Redan idag finns en rätt omfattande busstrafik som går parallellt in till City, som ett sätt att avlasta spåren. Men även denna typ av trafik går förstås att utöka ytterligare. Fördelen med den här typen av lösningar är  att det blir en avlastning som ofta samtidigt skapar en direkt och bekväm förbindelse från/till bostadsområdet och City. Nackdelen är att trafiken blir relativt dyr då utnyttjandegraden av fordonen blir låg.

Resmönster i framtiden

Ett annat dilemma är förstås att vi inte riktigt vet hur resmönstren ser ut i framtiden, alltså vart folk reser. Exempelvis var arbetsplatserna kommer att vara placerade. I ett växande Stockholm kommer det säkert finnas flera starka kluster med stor andel arbetsplatser runt om i regionen. Visserligen kan regionplanerna ge viss ledtråd – men samtidigt finns det inget som tvingar kommunerna att följa den inriktning som är tagen där. Det är dock troligen så att Stockholms centrala delar – av flera skäl – kommer att minska i relativ betydelse som centrum för resorna.

Vad vi vill och vad vi bör

Det stora problemet i den allmänna debatten kring trafiklösningar är avsaknaden av  distinktionen mellan vad vi vill bygga och vad vi behöver bygga (eller kanske snarare vad vi bör bygga). Politik handlar förstås om att vilja. Det är inte politikens ansvar eller roll att ha fullständigt underlag till alla förslag på förhand. Av någon konstig anledning blir det dock så att just när det gäller infrastrukturinvesteringar kring trafik, så tycks denna gränslinje om vad vi vill och vad vi bör vara frånvarande. Särskilt gäller detta förstås förslag som att bygga tunnelbaneringar runt Stockholm och andra mer futuristiska förslag.

Tanken på det senare – alltså frågeställningen om vad vi behöver bygga – har jag hämtat från KTH-professorn Jonas Eliasson som starkt pekat på den problematiken. Han har förstås en poäng. Men jag skulle hellre kanske använda uttrycket vad vi bör bygga. Men frågan är väsentlig oavsett. Den process som måste ske från konstaterandet att vi vill bygga till att vi bör göra det, är inte alltid helt enkel.

Det steg som ställer till det för visionärerna är ofta behovet av en samhällsekonomisk analys. Dock är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv även kring detta. Här finns också en betydande skillnad på ifall det rör sig om ett nytt område som skall bebyggas med en förmodad huvudsaklig enkelriktad rusninstrafik, än om det rör tvärförbindelser eller att bygga för nya trafiklösningar i ett moget bostadsområde.

Egentligen finns det rätt klara mått för vad som bör byggas och vad som krävs för att det skall vara möjligt. För spårväg krävs ett underlag på omkring 4 000 lägenheter, för tunnelbana omkring det tiodubbla. Båda gäller förstås nybyggda sträckor – för förlängningar, tvärförbindelser eller områden med arbetsplatser gäller förstås andra mycket mer komplicerade beräkningsgrunder. Det är inte heller säkert att tunnelbana alltid är ett bra alternativ även om underlaget är stort; ifall bostäderna ligger under ett vidsträckt område där bussförbindelser ändå blir nödvändiga – kan kostnaderna vara för höga ändå i förhållande till nyttan.

Det centrala är däremot inte alltid vad som planeras i avsende på bostadsbyggande, utan även hur mycket bostäder som är möjligt att bygga  på given sträckning. Detta är ofta en undanskymd aspekt i diskussionen.

Det sistnämnda är – som jag ser det – framförallt väsentligt när det gäller tunnelbaneutbyggnad. Samtidigt är bygge av tunnelbana så pass resurskrävande att det knappast finns möjlighet att bygga in en alltför stor extrakapacitet än vad som är nödvändigt. Däremot är det betydelsefullt att redan vid planerandet av en förlängning eller nytt tunnelbanesystem, se på framtida möjligheter till ytterligare förbindelser för att avlasta systemen. I detta ligger förstås också en fråga om vilka möjligheter det finns att i framtiden avlasta tunnelbanesystemet med exempelvis parallellgående busstrafik. Olika sektorer har olika förutsättningar för det. Att exempelvis Nacka klarat sig så pass länge utan tunnelbaneutbyggnad kan väl till viss del förklaras av att Slussen fungerat relativt bra som bytespunkt för en omfattande busstrafik.

Hur vi väljer att bygga ut framförallt tunnelbanan i framtiden kommer alltså ha stor betydelse också för var det är lämpligt och möjligt att bygga bostäder. Likväl som vi – om ett val blir nödvändigt – bör bygga där det är svårast att försörja kollektivtrafik på annat sätt.

Men för att det skall vara möjligt att bygga är det ju bra om det också innebär några tidsvinster för resenärerna, det är därför – och främst därför som samhällsekonomiska beräkningar behövs. Detta blir det dock mer om nästa gång.

Annonser

Om lars lundqvist

Lars Lundqvist är 45 år, boende i Kristineberg i Stockholm och arbetar som arkivkonsult.
Det här inlägget postades i kollektivtrafik, trafik. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Del 4: Vad behöver vi och vad ska vi bygga för trafiklösningar?

  1. Ping: Intressant om Framtiden för Stockholms Trafikkaos | Paulus Indomitus

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s